Det är ett välkänt fenomen att studenter ofta har en ansträngd ekonomi, eftersom man inte får betalt för att studera. Lyckligtvis har studenter i Sverige bättre förutsättningar än i många andra länder, men det kan fortfarande vara en utmaning att få budgeten att gå ihop varje månad.
I Sverige har studenter vid universitet och högskola möjlighet att ansöka om ett studiebidrag. Bidraget handlar vanligtvis om mellan 2 000 och 3 000 kronor i månaden. Utöver detta kan studenterna också ansöka om ett studielån, för att komma upp på ett totalt studiestöd på ungefär 10 000 kronor. Det är Centrala Studiestödsnämnden (CSN) som har hand om dessa ansökningar och utbetalningar.
10 000 kronor är dock inte särskilt mycket pengar om man ska betala för boende i en universitetsstad, för mobiltelefoni, för bredband, för mat, för kurslitteratur och för kaffe (som ju är en essentiell del av de flesta studenters vardag). Därför väljer många studenter att jobba extra, för att få ytterligare en inkomstkälla. Det gäller dock att hålla en fin balans mellan studier och jobb – och inte bara för att betygen inte ska bli lidande. Man får nämligen bara tjäna upp till en viss summa, som kallas fribelopp, utan att studiemedlen påverkas. Tjänar man mer än fribeloppet kommer man inte att få lika mycket i studiemedel från CSN, vilket gör att man faktiskt kan förlora pengar på att jobba. Under 2018 är fribeloppet för en termins studier drygt 88 000 kronor, det vill säga ungefär 17 600 kronor i månaden. Det finns med andra ord möjlighet att ordna en god ekonomi för sig själv när man är student, förutsatt att man hinner med både jobb och studier.
För den som ännu inte har kommit in på sin utbildning kan dock universitetsstudenternas ekonomiproblem verka som ett behagligt bekymmer. Innan man funderar över studielån, bidrag och fribelopp ska man då istället satsa på att göra högskoleprovet, och förbereda sig så väl som möjligt inför det – till exempel genom att skriva gamla högskoleprov på Hpguiden.se. Genom att göra högskoleprovet har man större chans att komma in på sin drömutbildning, och man kan då sluta oroa sig över NOG-problem och svåra svenska ord, och istället börja oroa sig för sin ekonomi, precis som de flesta andra studenter.